Vi ska komma ihåg att detta bara är tankar och funderingar, men det är tankar och funderingar som i allra högsta grad borde lyftas upp på bordet mera frekvent hos de som ansvarar för de olika seriesystemen.
Det kanske är dags att bjuda in representanter ifrån damhockey Sverige för att lyssna, se och höra vad de som arbetar med damhockey/flickhockeyn har att säga?
För vi på damhockey.se både tror och är övertygad om att det sitter personer där ut som har bra idéer kring detta.
Och nedan har vi ett exempel på hur det skulle kunna se ut för att få ihop pusslet med alla serier och lag.
För att lägga ihop hela pusslet kring seriesystemet behöver vi naturligtvis också kika över det som ska bilda den ”nya damettan”. Den nya damettan skulle i slutändan skapas av de lag som kvalificerat sig till fortsatt spel i damettan efter säsongen 2020/2021 samt de lag som idag ingår i damtvåan, då ligan i sig skulle bli nationens tredjeliga! För att göra den ”nya damettan” så ekonomisk som möjligt för deltagande lag, anser vi det mest lämpligt att det skapas 8 damettan serier, 2 stycken per region (norra, östra, västra och södra). Dessa är fördelade utifrån geografisk synvinkel för att främja ekonomi samt spelares skolgång, arbete mm då damettan är mer av en ”breddserie” bestående av totalt ca 32-40 lag sett över hela riket, vilken i sin tur styrs på distrikts/regionnivå.
För dessa serier förespråkar vi att man använder sig av poolspelsmodellen, där varje deltagande lag i respektive serie står som ”värd” för poolspelet 4 gånger innan jul samt 2 gånger efter jul. Däremot anser vi det främjande och mest optimalt om serierna efter jul struktureras om så att de 4 serierna norra och östra slås samman och att man där bildar 2 nya serier som förslagsvis kallas ”nordöst topp 8” och ”nordöst fortsättning 8” för att även göra likadant med ”sydväst topp 8” och ”sydväst fortsättning 8”.
Genom att göra denna fördelning efter jul skapas fler matcher där motståndet bör vara mer jämnbördigt och därmed vara mer främjande för deltagande spelare och framtida utveckling av svensk ishockey.
Om det önskas skapas en kvalserie till den högre divisionen (vad man nu väljer att kalla den) kan man skapa ytterligare ett poolspel bestående av de 2 högst rankade lagen från respektive topp 8 serie (nordöst och sydväst) för att under en helg kora de 2 mest lämpade lagen för avancemang till högre division genom poolspel enkelserie där alla deltagande lag möter varandra en gång vardera. Anser man däremot inte att denna kvalserie är nödvändig, kan man besluta att högst rankat lag från nordöstra respektive sydvästra topp 8 serie är direktkvalificerade till högre division till nästkommande säsong.
Gällande startandet av nationell Juniorserie/Juniorliga tror vi på damhockey.se att det hade varit positivt om man anordnar denna liga i form av Poolspel, fram till dess att spelarunderlaget är tillräckligt stort för att skapa ligan på nationell föreningsnivå. Vårt förslag är att lagen byggs på ”regionsbasis” (nord, öst, väst och syd) där varje region deltager med 2 stycken regionsjuniorlag, där varje deltagande region står som ”värd” för poolspelet 2ggr/säsong. Genom att använda sig av denna modell skapar man 8 tillfällen där varje regionsjuniorlag spelar 3 matcher/tillfälle, vilket i slutändan skulle generera i totalt 24 spelade matcher/regionsjuniorlag per säsong. Skulle det visa sig att det inte finns utrymme ”kalendermässigt” att genomföra 8 tillfällen på grund av andra aktiva ligor, ser vi inga bekymmer i att varje region endast är ”värd” en gång… vilket då skulle generera i 12 stycken matcher/regionsjuniorlag.
Summering del 4.1 ”Framtidstankar” & 4.2 ”Fortsatta framtidstankar”
Framtidsvisionen med en nationell andraliga bör vara att inom loppet av 3-5 år ha en liga bestående av 18-20 lag där ligan delas upp likt herrarnas j20 superelitsystem, (NIU gymnasiernas lag skall då ha övergått till att deltaga i en till dess nyskapad juniorliga, vilket innebär att de inte längre deltager i nationens andraliga) För att sakta men säkert vidareutveckla ligan gällande antalet deltagande lag kan man under de första 3 åren fylla på ligan med de 2 bästa lagen från damettan serierna, vilket i sig avgörs genom playoff i form av poolspelmodellen, där varje deltagande lag (serievinnarna från respektive damettanserie) anordnar playoffspel vid varsitt tillfälle/Helg. Detta skapar enligt oss de mest sportsliga förutsättningarna för att kunna kora de 2 bästa damettanlagen som därmed avancerar i seriesystemet.
Den framtida ”Damjuniorligan” som vi hoppas föds fram sakta men säkert parallellt med utvecklingen av den nationella andraligan, borde kunna vara startklar till säsongen 2022/2023 eller 2023/2024, medan ”regionsjuniorligan” som vi nämnt tidigare i denna artikel, borde kunna vara startklar för genomförande redan till säsongen 2021/2022. Vad det angår ”damjuniorligan” anser vi att den bör bestå av NIU-gymnasiernas lag (som till säsongen 2022/2023 förhoppningsvis är 8-10 stycken lag/gymnasium) samt 6-8 renodlade juniorlag med föreningstillhörighet, optimalt hade varit 2 juniorlag från respektive region (norra, östra, västra, södra).
Rent ekonomiskt kan detta förslag bli en utmaning för ett antal föreningar… men å andra sidan kommer det också att visa på huruvida mycket föreningarna satsar på sina damlag och jämställdhetsarbetet inom ishockeyn på föreningsnivå.
Då SDHL – Svenska damhockeyligan är riksorganisationen för de svenska elitklubbarna inom damishockey, som verkar för att utveckla svensk damhockey och Svenska Damhockeyligan, genom att dels bredda talangutvecklingen och dels vässa elitsatsningen samt samordna resurser, klubbar och engagerade partners…
…anser vi på damhockey.se att denna riksorganisation även skall vara starkt drivande i frågan gällande att skapa en nationell andraliga, samt tillföra ekonomiskt stöd (förslagsvis en procentsats av SDHL:s intäkter) för att bistå skapandet av den nationella andraligan och därmed vidareutvecklingen och kvalitetssäkringen av svensk damishockey.
Vad det angår förbundets insats, utgår vi ifrån att de bidrar med stort ekonomiskt stöd till föreningarna som har lag i ligan (bortsett NIU-lagen, de anser vi att respektive skola/förening bör kunna finansiera)och i grunden ger samma förutsättningar som man idag bidrar med till SDHL.
Gällande ”Regionsjuniorligan” vore det önskvärt att distriktsförbunden riket över hjälptes åt att bygga upp en grundläggande ekonomi för skapandet och genomförandet av denna liga, självklart med riksförbund och SDHL klubbarna i ryggen som stöttepelare. Utöver detta kan det vara klokt att bilda en ”marknadsföringsgrupp/ juniororganisation” som arbetar för att sakta men säkert lägga grunden till förvandlingen från ”regionsjuniorligan” till ”Damjuniorligan” vilken mellan tumme och pekfinger bör ta mellan 2-3 år och därmed vara färdig till säsongen 2022/2023 eller 2023/2024.
