Tankarna och åsikterna gällande antalet importer i SDHL är många och är ständigt en het potatis i seriesystemen!
För att få ett grepp om situationen gällande antalet importspelare i SDHL, kommer vi i denna artikelserie att lyfta upp ett antal faktorer som vi på damhockey.se anser är bakomliggande till dagens situation samt presentera tankar och funderingar kring situationen.
Historiken gällande situationen angående det stora antalet importer är enligt oss på damhockey.se mer eller mindre ett direkt resultat av utökningen av antal lag i SDHL (eller Riksserien som den hette då)
Inför säsongen 2015/2016 beslutades det att ligan skulle utökas från 8 till 10 lag. Detta beslut medförde i sin tur att flertalet lag/klubbar riktade sina blickar utanför landets gränser för spelarrekrytering, då majoriteten av det inhemska spelarunderlaget i stor utsträckning inte ansågs hålla tillräckligt hög nivå för att ta plats i Riksserien/SDHL. Genomförandet av utökningen av ligan utan att det fanns inhemskt spelarunderlag för att fylla ytterligare 2 lag ledde därmed till att det rekryterades fler importspelare för att fylla trupperna.
Gällande vissa av dessa importspelare visade det sig att de inte höll direkt hög klass, utan vart i slutändan mer eller mindre endast ”trupputfyllnad”. Detta visade sig bli väldigt negativt för vissa av ligans inhemska spelare och de unga talanger som knackade på för att försöka ta en plats i något av Riksserie/SDHL lagen.
För att förtydliga ytterligare hur utvecklingen av intaget av importspelare utvecklades i samband med utökningen av ligan har vi inhämtat följande information från www.eliteprospects.com med reservation för eventuella mänskliga räknefel.
Antal importspelare i Riksserien/SDHL
| Säsong | Antal importspelare |
| 2013/2014 | 29 |
| 2014/2015 | 27 |
| 2015/2016 | 58 (Utökningen av ligan sker från 8 – 10 lag) |
I samband med utökningen av ligan mer än fördubblades alltså antalet importer, från 27 spelare säsongen 14/15 till 58 spelare säsongen 15/16. Med andra ord plockades ytterligare 31 importer in till ligan. Detta kan mer eller mindre jämställas med det antal spelare som behövdes för att fylla laguppställningarna för de 2 lag som ligan skulle utökas med.
Mitt under säsongen 2014/2015 (närmare bestämt den 11 oktober 2014) skrev Robert Holmbom följande artikel i sundsvalls tidning, där han belyste kommande problematik gällande utökningen av Riksserien/SDHL. I sin artikel lyfter han fram att Riksserien (som SDHL hette då) redan hade 2 stycken vad han kallar för ”sladdlag” dvs lag som hade otroligt svårt att mäta sig resultatmässigt med resterande 6 lag i serien och att då utöka serien med ytterligare 2 lag kändes ”konstlat” och ”framtvingat”.
https://www.st.nu/artikel/kronika-utokning-av-serien-ren-idioti
Vi på Damhockey.se ser utökningen av Riksserien/SDHL som något positivt trots att det i slutändan ökade antalet importer till ligan, det gäller bara att se det ur perspektivet att det var nödvändigt för ligans vidareutveckling just där och då. Det är trots allt i grunden anledningen till att ligan utvecklats till att idag vara en av världens bästa ishockeyligor för damer.
Samtidigt är det viktigt att förstå att vi gemensamt måste arbeta för att premiera våra inhemska talanger och fokusera på att främja deras utveckling i största möjliga utsträckning, vilket är en balansgång som är svårlöst.
