Östling om ledarskap: ”Alla behöver olika typer av utmaningar”

Ostling LHC

Foto: Görans Hockeyfoto

Tillsammans med Nanna Jansson blev hon 2015 det första kvinnliga tränarparet i SDHL:s historia. Nu tre år senare befinner hon sig i Östergötland där hon gör sin andra säsong med Linköpings HC. Vi på damhockey.se har pratat ledarskap med Madeleine Östling. 

Hur skulle du beskriva din ledarstil?

– Det är alltid svårt att beskriva sig själv. Det ärligaste svaret får du kanske om du frågar några av de spelarna jag har eller idag är ledare för. Men jag är en otroligt engagerad ledare som brinner för ishockey. Jag önskar också att jag upplevs som en situationsanpassad coach. Jag är lugn och trygg i dem situationer jag behöver men kan också höja rösten och vara bestämd när det krävs. Jag är en lagmänniska och strävar alltid efter att jobba ihop som ett lag. Därför är jag väldigt lyhörd på både spelare och andra ledare för att få många infallsvinklar för att därefter planera på bästa sätt.

Vad värderar du mest i ditt jobb?

– Att få arbeta med andra människor som brinner för ishockey lika mycket som jag gör, det är det absolut roligaste. Att få jobba i ett team, uppnå mål tillsammans med andra, att få vara en del av spelarnas utveckling/karriärer, det är otroligt inspirerande för mig.

Hur ska en bra ledare vara?

– En fråga med fler svar. Beror kanske mycket på vilken typ av grupp du tränar. Men jag försöker vara den typ av ledare jag själv skulle uppskatta som spelare. En ledare som är seriös och engagerad, är lyhörd och bestämd. En ledare som pratar till alla och ser allas lika värde i ett lag, oberoende speltid eller poäng.

Som ledare ska man motivera sina spelare. Hur gör du för att bäst motivera dem?

– Jag anser att man som ledare inte kan göra någon annan motiverad, däremot kan jag skapa förutsättningar för motivation. Alla drivs av olika saker, därför är det viktigt att jag lär känna min omgivning/mitt lag. De måste få känna att jag vill dem väl och att jag tycker att det är viktigt att de ska klara sina uppgifter. Jag försöker ge feedback/feedforward/uppmuntran som är användbar och när det krävs. En annan viktig sak är att jag visar att jag är engagerad och motiverad i mitt uppdrag, det tror jag också skapar motivation hos mina spelare.

Kan spelare motivera dig?

– De kan absolut skapa motivation hos mig. Jag upplever det främst genom deras engagemang och att de är motiverade vid varje tillfälle vi träffas, det ger mig ännu mer motivation i mitt arbete och viljan att ge ännu mer hela tiden.

Vad är det svåraste med att leda ett lag?

– Att hålla ihop bredden. Vi alla ligger på olika nivåer både åldersmässigt men också erfarenhetsmässigt. Alla behöver olika typer av utmaningar för att nå sin individuella utveckling, samtidigt som vi som också hela tiden vill utvecklas som ett lag. Detta blir svårt i mitt uppdrag i SDHL då det endast finns 24 timmar på ett dygn, och jag bara har spelarna någon timma per dag då de annars går i skolan eller jobbar. Det är svårt att hinna få med alla delar på den lilla tid man får med spelarna.

Hur skulle du vilja beskriva den perfekta ishockeyspelaren? 

– En skridskostark spelare som aldrig ger upp, en arbetsmyra som också kan behandla puck i hög fart och har ett hårt och distinkt skott. En spelare som hela tiden visar att hon vill nå utveckling, är intresserad, visar engagemang för både sin egen men också lagets utveckling. Hon lyfter sina medspelare både på men också utanför isen, hon går i bräschen när det gäller all typ av aktivitet med laget.

Ser du en fördel i att ha haft en spelarkarriär innan du tog plats i båset?

– Ja, det gör jag. Både genom mina erfarenheter av att ha spelat på olika nivåer (från div 1 – SDHL- Landslagsspel), hockey är en komplex sport, det är mycket man ska träna på och bli bra på för att lyckas ta sig långt, och jag tror att man har förståelse för det om man har spelat själv. Dessutom vet jag hur spelarnas livssituation ser ut i och med att jag själv varit spelare. Det är ett otroligt pussel att få ihop jobb/skola med hockey på elitnivå. Jag försöker planera träningar/matcher/teori smart, med små medel tror jag att vi kan underlätta något för spelarna.

De tre senaste åren har du även varit assisterande i Sveriges U18. Hur är det att gå från att vara headcoach till att vara med som assisterande? Kan du hålla dig till att bara assistera eller vill du gärna vara den med huvudansvaret? 

– Jag tycker det har fungerat väldigt bra. Det har faktiskt varit utvecklande för mig att både varit assisterande tränare och huvudtränare. Jag har fått utvecklat olika sidor hos mig hela tiden. Det har inte varit några problem med att gå från det ena till det andra. Vad jag än har haft för uppgifter så har jag gjort det helhjärtat, dessutom har jag tillhört/tillhör team som jobbar väldigt tight tillsammans vilket gör att själva titeln spelar mindre roll.

Framgång mäts ju oftast i vinster och mästerskap men om du bortser från det. Kan du ändå se en framgång i att förlora? I den bemärkelsen att en förlust kan vara nåt positivt och leda till en framgång för laget?

-Jag skulle vilja säga att det är lärorikt att både vinna men också att förlora. Det gäller bara att se det hela med rätt ögon, det är såklart svårt ibland men jag försöker absolut ta varje tillfälle, vinst eller förlust, som ett lärande och erfarenhet för framtiden. Allt vi gör eller är med om är en erfarenhet i sig.

Du gillar kanske också...